bg

Överklagandedomstolen för tull-, punktskatter och serviceskatter i Hyderabad (CESTAT Hyderabad) har avslagit beslutet att omklassificera biogödselmedel som importerats av Jasmine Biotechnology som bekämpningsmedel.

Överklagandedomstolen för tull-, punktskatte- och serviceskatter (CESTAT) i Hyderabad upphävde nyligen sitt beslut att omklassificera importerade produkter från Jasmine Biotechnologies frånbiogödselmedel till bekämpningsmedel.
Domstolen fastslog att tullmyndigheterna inte hade lämnat övertygande, tillförlitliga och rättsligt motiverade bevis för att produkterna var bekämpningsmedel eller förbjudna varor.
En domstol bestående av rättskommissionär Angad Prasad och tekniske kommissionär Ak Choteesh biföll fyra relaterade överklaganden mot beslutet från appellationskommissionären i Hyderabad.

t010a51eac19ca2f16c
Tvisten gäller importerade produkter som deklarerats som växtskyddsmedel ”Jinbo K Bio-fertilizer/Exodus”, vilka omfattas av tulltaxan 3101 0099.
Myndigheten uppgav att de importerade produkterna innehöll matrin och relaterade föreningar. Därför måste dessa produkter, enligt bekämpningsmedelslagen från 1968, klassificeras som bekämpningsmedel enligt kapitel 38 ochmed förbehåll för registrering.
Tullmyndigheterna har anklagat landet för att ha lämnat falsk information och brutit mot bekämpningsmedelslagen baserat på laboratorierapporter från Regional Centre for Organic Farming (RCOF) i Bangalore och Indian Institute of Chemical Technology (IICT) i Hyderabad.
Dessa varor konfiskerades enligt paragraf 111(d) och 111(m) i tullagen. Böter utdömdes också enligt paragraf 112(a) och 114AA.
Domstolen fann dock betydande inkonsekvenser i laboratorierapporterna. Domstolen noterade att en av rapporterna uttryckligen angav att ”analysresultaten inte visade några toppar i samband med bekämpningsmedel”.

t045f97702d251c669f
”När laboratoriet självt har registrerat frånvaron av bekämpningsmedelstoppar kan myndigheten inte selektivt förlita sig på närvaron av naturliga alkaloider för att dra slutsatsen att produkten är ett insektsmedel”, sa domaren.
Domstolen fastslog att enbart förekomsten av naturliga alkaloider inte automatiskt bevisar att en importerad produkt är ett bekämpningsmedel.
Domstolen noterade också att myndigheten inte hade lämnat bevis som stödde produkternas kommersiella lönsamhet, expertutlåtanden eller marknadsundersökningsrapporter – bevis som kunde bevisa att produkterna hade fått kommersiellt erkännande eller såldes som bekämpningsmedel.
Domstolen konstaterade vidare: ”Departementet misslyckades med att bevisa avsiktlig undanhållning eller förvrängning. Alla importerade varor registrerades i enlighet med officiella importdeklarationer, åtföljda av en beskrivning av produkterna och relevanta styrkande dokument. Dessa varor importerades inte i hemlighet.”
Domstolen fann också att underlåtenheten att korsförhöra författarna till den tekniska rapporten utgjorde ett brott mot principen om naturlig rättvisa.
”Straffen som ålagts enligt paragraferna 112(a) och 114AA i tullagen är helt ohållbara eftersom det inte finns några bevis för uppsåtlig inblandning och bedrägeri, uppsåtlig förfalskning eller uppsåtlig skatteundandragande”, tillade domaren.
Domstolen fann att myndigheten inte hade lämnat övertygande, tillförlitliga och rättsligt godtagbara bevis till stöd för sina påståenden och fann därför omklassificeringen av produkterna enligt tulltaxa nr 3808 9199 oberättigad.
Således upphävdes konfiskeringen av egendom, skatteuppbörden, betalningen av böter och de ålagda sanktionerna. Överklagandet bifölls.

 

Publiceringstid: 19 maj 2026