I. Översikt över jordbrukshandeln mellan Kina och Latinamerika och västra USA sedan inträdet i WTO
Från 2001 till 2023 uppvisade den totala handelsvolymen för jordbruksprodukter mellan Kina och Latinamerika och Västindien en kontinuerlig tillväxttrend, från 2,58 miljarder USD till 81,03 miljarder USD, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 17,0 %. Bland dessa ökade importvärdet från 2,40 miljarder USD till 77,63 miljarder USD, en ökning med 31 gånger. Exporten ökade 19-faldigt från 170 miljoner USD till 3,40 miljarder USD. Vårt land har ett underskott i handeln med jordbruksprodukter med latinamerikanska länder, och underskottet fortsätter att öka. Den enorma marknaden för jordbruksprodukter i vårt land har skapat stora möjligheter för utvecklingen av jordbruket i Latinamerika. Under senare år har fler och fler högkvalitativa jordbruksprodukter från Latinamerika, såsom chilenska körsbärsräkor och ecuadorianska vita räkor, kommit in på vår marknad.
Sammantaget har de latinamerikanska ländernas andel av Kinas jordbrukshandel gradvis ökat, men fördelningen av import och export är obalanserad. Från 2001 till 2023 ökade andelen jordbrukshandel mellan Kina och Latinamerika av Kinas totala jordbrukshandel från 9,3 % till 24,3 %. Bland dessa stod Kinas jordbruksimport från latinamerikanska länder för andelen av den totala importen från 20,3 % till 33,2 %, och Kinas jordbruksexport till latinamerikanska länder stod för andelen av den totala exporten från 1,1 % till 3,4 %.
2. Kännetecken för jordbrukshandeln mellan Kina och LAC-länderna
(1) Relativt koncentrerade handelspartner
År 2001 var Argentina, Brasilien och Peru de tre största importkällorna av jordbruksprodukter från Latinamerika, med ett totalt importvärde på 2,13 miljarder USD, vilket motsvarade 88,8 % av den totala importen av jordbruksprodukter från Latinamerika det året. I och med det fördjupade jordbrukshandelssamarbetet med latinamerikanska länder har Chile under senare år gått om Peru och blivit den tredje största källan till jordbruksimport i Latinamerika, och Brasilien har gått om Argentina och blivit den första största källan till jordbruksimport. År 2023 uppgick Kinas import av jordbruksprodukter från Brasilien, Argentina och Chile till totalt 58,93 miljarder USD, vilket motsvarade 88,8 % av den totala importen av jordbruksprodukter från latinamerikanska länder det året. Bland dessa importerade Kina jordbruksprodukter från Brasilien för 58,58 miljarder USD, vilket motsvarade 75,1 % av den totala importen av jordbruksprodukter från latinamerikanska länder, vilket motsvarade 25,0 % av den totala importen av jordbruksprodukter i Kina. Brasilien är inte bara den största källan till jordbruksimport i Latinamerika, utan också den största källan till jordbruksimport i världen.
År 2001 var Kuba, Mexiko och Brasilien de tre största jordbruksexportmarknaderna för Kina till Latinamerika, med ett totalt exportvärde på 110 miljoner USD, vilket motsvarade 64,4 % av Kinas totala jordbruksexport till Latinamerika det året. År 2023 var Mexiko, Chile och Brasilien de tre största jordbruksexportmarknaderna för Kina till Latinamerika, med ett totalt exportvärde på 2,15 miljarder USD, vilket motsvarade 63,2 % av den totala jordbruksexporten det året.
(3) Importen domineras av oljeväxter och animaliska produkter, och spannmålsimporten har ökat avsevärt under senare år.
Kina är världens största importör av jordbruksprodukter och har en enorm efterfrågan på jordbruksprodukter som sojabönor, nötkött och frukt från latinamerikanska länder. Sedan Kinas inträde i WTO har importen av jordbruksprodukter från latinamerikanska länder huvudsakligen bestått av oljeväxter och animaliska produkter, och importen av spannmål har ökat avsevärt de senaste åren.
År 2023 importerade Kina oljeväxter från latinamerikanska länder till ett värde av 42,29 miljarder USD, en ökning med 3,3 %, vilket motsvarar 57,1 % av den totala importen av jordbruksprodukter från latinamerikanska länder. Importen av animaliska produkter, vattenprodukter och spannmål uppgick till 13,67 miljarder USD, 7,15 miljarder USD respektive 5,13 miljarder USD. Bland dessa var importen av majsprodukter 4,05 miljarder USD, en ökning med 137 671 gånger, främst på grund av att brasiliansk majs exporterades till Kinas inspektions- och karantäntillträde. Det stora antalet brasilianska majsimporter har omskrivit mönstret för majsimport som tidigare dominerats av Ukraina och USA.
(4) Exporterar huvudsakligen vattenlevande produkter och grönsaker
Sedan Kinas anslutning till WTO har exporten av jordbruksprodukter till LAC-länderna huvudsakligen bestått av vattenlevande produkter och grönsaker, och under senare år har exporten av spannmålsprodukter och frukter ökat stadigt. År 2023 uppgick Kinas export av vattenlevande produkter och grönsaker till länderna i Latinamerika till 1,19 miljarder dollar respektive 6,0 miljarder dollar, vilket motsvarar 35,0 % respektive 17,6 % av den totala exporten av jordbruksprodukter till länderna i Latinamerika.
Publiceringstid: 30 augusti 2024