Den 15 mars godkände Europeiska rådet direktivet om företagens hållbarhetsbedömning (CSDDD). Europaparlamentet ska rösta i plenarsammanträdet om CSDDD den 24 april, och om det formellt antas kommer det tidigast att genomföras under andra halvan av 2026. CSDDD har varit under arbete i flera år och är även känt som EU:s nya förordning om miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) eller EU:s leveranskedjelag. Lagstiftningen, som föreslogs 2022, har varit kontroversiell sedan starten. Den 28 februari misslyckades EU-rådet med att godkänna den banbrytande nya förordningen på grund av att 13 länder, inklusive Tyskland och Italien, lade ner sina röster, och att Sverige röstade nej.
Ändringarna godkändes slutligen av Europeiska unionens råd. När de har godkänts av Europaparlamentet kommer CSDDD att bli en ny lag.
CSDDD-krav:
1. Genomföra tillbörlig aktsamhet för att identifiera möjliga faktiska eller potentiella effekter på arbetstagare och miljön längs hela värdekedjan;
2. Utveckla handlingsplaner för att minska identifierade risker i deras verksamhet och leveranskedja;
3. Kontinuerligt följa upp effektiviteten i due diligence-processen; Gör due diligence transparent;
4. Anpassa operativa strategier till 1,5C-målet i Parisavtalet.
(År 2015 fastställdes det formellt i Parisavtalet att den globala temperaturökningen skulle begränsas till 2 °C vid slutet av århundradet, baserat på nivåerna före den industriella revolutionen, och att målet på 1,5 °C skulle strävas efter att nås.) Som ett resultat säger analytiker att även om direktivet inte är perfekt, är det början på större transparens och ansvarsskyldighet i globala leveranskedjor.
CSDDD-lagförslaget riktar sig inte bara till EU-företag.
Som en ESG-relaterad förordning reglerar CSDDD-lagen inte bara företagens direkta åtgärder, utan omfattar även leveranskedjan. Om ett företag utanför EU agerar som leverantör till ett EU-företag är även detta företag utanför EU föremål för skyldigheter. En alltför stor utvidgning av lagstiftningens tillämpningsområde kommer oundvikligen att få globala konsekvenser. Kemiska företag finns nästan säkert närvarande i leveranskedjan, så CSDDD kommer säkerligen att påverka alla kemiföretag som bedriver verksamhet i EU. För närvarande, på grund av motstånd från EU:s medlemsstater, om CSDDD antas, är dess tillämpningsområde fortfarande i EU för tillfället, och endast företag med verksamhet i EU har krav, men det är inte uteslutet att det kan utvidgas igen.
Strikta krav för företag utanför EU.
För företag utanför EU är kraven i CSDDD relativt strikta. Det kräver att företagen sätter upp utsläppsminskningsmål för 2030 och 2050, identifierar viktiga åtgärder och produktförändringar, kvantifierar investeringsplaner och finansiering samt förklarar ledningens roll i planen. För börsnoterade kemiföretag i EU är detta innehåll relativt bekant, men många företag utanför EU och småföretag i EU, särskilt de i det tidigare Östeuropa, kanske inte har ett komplett rapporteringssystem. Företagen har varit tvungna att lägga extra energi och pengar på relaterad byggnation.
CSDDD gäller huvudsakligen EU-företag med en global omsättning på mer än 150 miljoner euro och omfattar företag utanför EU som är verksamma inom EU, samt små och medelstora företag inom hållbarhetskänsliga sektorer. Förordningens inverkan på dessa företag är inte liten.
Konsekvenserna för Kina om direktivet om tillbörlig aktsamhet för företagens hållbarhet (CSDDD) implementeras.
Med tanke på det breda stödet för mänskliga rättigheter och miljöskydd i EU är det högst sannolikt att CSDDD antas och träder i kraft.
Hållbar efterlevnad av due diligence-krav kommer att bli den ”tröskel” som kinesiska företag måste överstiga för att komma in på EU-marknaden;
Företag vars försäljning inte uppfyller skalkraven kan också bli föremål för due diligence från kunder i nedströms i EU.
Företag vars försäljning når den erforderliga skalan kommer själva att omfattas av hållbara due diligence-skyldigheter. Det kan konstateras att oavsett storlek, så länge de vill komma in på och öppna EU-marknaden, kan företag inte helt undvika att bygga upp hållbara due diligence-system.
Med tanke på EU:s höga krav kommer uppbyggnaden av ett hållbart system för tillbörlig aktsamhet att vara ett systematiskt projekt som kräver att företag investerar mänskliga och materiella resurser och tar det på allvar.
Lyckligtvis är det fortfarande en tid kvar innan CSDDD träder i kraft, så företag kan använda den tiden till att bygga och förbättra ett hållbart due diligence-system och samordna med kunder nedströms i EU för att förbereda sig för CSDDD:s ikraftträdande.
Inför EU:s kommande efterlevnadströskel kommer företag som är först förberedda att få en konkurrensfördel i efterlevnaden efter att CSDDD träder i kraft, bli en "utmärkt leverantör" i EU-importörernas ögon och använda denna fördel för att vinna EU-kundernas förtroende och utöka EU-marknaden.
Publiceringstid: 27 mars 2024